Rätt ton

När du hör musik som har "rätt" ton för dig
När du ser något som berör
När du känner Den smaken
...

Då vet du att du har kontakt med din essens.

Om så bara för ett ögonblick stannar allt och du känner igen
Det slår an din ton

Samklang

Vagabond

Jag har flyttat många gånger i mitt liv, vilket har berikat mig massor!

Det finns människor som bor på samma ställe hela livet och ibland har jag avundats dem. Att de kan stanna kvar och känns sig tillfreds med det. Att inte behöva se allt i hela världen! De kanske tycker att vi vagabonder är oroliga själar - och det är ju fritt fram att tycka:)

Tidigare trodde jag att det var viktigt att ha en hemmaplats som alltid kändes trygg. Nu har jag verkligen förstått att det inte kommer att finnas för en vagabond - inte 1 plats alltså... Det finns ett hem i hjärtat som man alltid bär med sig, vart man än kommer. Och hemma är där man är just i denna stund. Trygghet inombords - utan att känna att det måste vara annorlunda - SKÖNT!

Att få flytta runt och vara vagabond:) Behöver inte vara så långt alla gånger...

Sustain

Sustain your life with all your heart
keep up the speed in light

Go further in the darkest mind
beyond the fear of night

Beyond the minds reflection
will be a new and growing seed

A seed to plant and nourish
a life is rising from within

Det enda som betyder nå't?

Jag kommer tillbaka till ämnet igen; Vad är viktigt? Finns det nå't som är viktigt?

Då jag faller ner i den djupaste av smärtgroparna och inte tar mig upp - då frågar jag det igen! hur ska jag orka igenom en dag till? Varför ska jag orka??

Visst det låter som om jag är klassiskt deprimerad! Håller med om det!

Men då jag frågade mig i morse när jag vaknade så är det enda svar jag får; att vårda och vara i kontakt med mitt innersta!

Det som jag inte ens har ett ord på...själen..nja...hjärtat....hm...kärleken...jo kanske.... Inser att det inte behövs ett namn - huvudsaken att jag vet:)

För mig ser "den" ut som en såpbubbla - men med ett fastare hölje - och den finns inom mig i magen eller snarare är den större än kroppen fast egentligen har den ingen fast storlek... Ni fattar eller hur?!?! :)

Om jag är i kontakt med den så går allt så mycket lättare och trivialiteter som bil, hus, disk, tvätt, krig (t om), välfärd osv blir oväsentligt!!

Tänk om det vore så enkelt??

Tänk om alla gjorde likadant och vi förstod att inget är viktigt?!? Och med viktigt menar jag så viktigt att vi inte skulle leva utan det! Jo, jag vet faktiskt folk som lever utan mat - frivilligt alltså - men de är så klart tokiga de också..eller?

Visst är jag galen?! För om det är sååå enkelt att vi bara kan vara, då faller ju allt vi byggt upp eller hur?!

Sen kan vi så klart välja att lägga till "viktigheter" för att det ger oss nå't så länge vi är på denna jord eller???

Fundera kan man ju alltid.

Nu ska jag praktisera kontakt med mitt "klot"!

Simplicity

Life is easy to live when you add simplicity
Why worry about how things are to be made?

Add simplicity...

The feeling inside is sincere - without shades
so fresh and adorable

Why struggle with anxiety?

Add simplicity...

Darkness is bright and clear - from the light within

Why worry about next step?

SIMPLICITY!

Borrelia - lyme disease

Jag förstår att det inte kan vara lätt att förstå hur jag mår - för någon utomstående. Själv vet jag och mina närmaste hur fort det kan växla...

En liten film kanske kan vara till hjälp?
http://www.youtube.com/watch?v=sxWgS0XLVqw

Men jag gör det jag kan för att njuta av livet och alternativa behandlingar och att måla hjälper till:)

If today was your last day...

I morse vaknade jag med en sång i huvudet; If today was your last day... Det är ju Nickelbacks låt som man kan höra till leda men idag kändes den som en eftertanke.

Vad skulle jag göra om det var min sista dag? Ringa nå'n? Åka till nå'n? Städa huset? Prata med min familj hela da'n?...... Listan kan göras lång.

De senaste åren har jag ibland känt hur all energi rinner ur mig och jag ropar på nå'n i familjen och de sitter med mig...det är en obehaglig känsla och det känns som om jag försvinner. Som om det verkligen är slut. Men än så länge är jag kvar och det är längesen det kändes så där nu. Men om det vore min sista dag och jag visste det så....hm... jag ska fundera över det idag...

"If today was your last day
if tomorrow was to late
could you say goodbye to yesterday

Would you live each moment like your last..."

Endless

I'm endless
Endless is my name
to be endless is to never end
a never ending story

To be less ending
never ending...

Längtan

"I väntan på att nå den innersta längtan

I väntan på att gå den egna vägen

En längtan som söker sig fram,
den smyger in i varje vrå
och suger upp substanser av smärta

Den drar med sig fragment av det förgångna
likväl vibrationer av ljus och glädje

Sanningens portal ger näring åt viljans kraft
som släpper ut och sammanför kavalkaden av färg

Så sakta kramas doften av ditt hjärtas längtan
samman till en unik medaljong
för dig att bevista - för andra att se
i oändlighetens flod"

Anette

Att leva utan rädsla

Ibland undrar jag vem som egentligen bestämt hur allt ska va...

Som t ex all vett och etikett, äktenskap, skola, hur vi ska bo osv. Vad som är rätt och fel alltså!

Vi har en massa inlärda "regler" som vi ofta inte ens reagerar på.

Barnen har gett mig en massa nya funderingar för de ifrågasätter rätt mycket. Och det är ju fantastiskt! Och det är inte bara mina barn såklart:) Men ofta tror jag vi är så insnöade så vi hör inte ens då de har en bättre idé utan vi bara kör på!

För om vi verkligen tänker efter; Vem i hela friden har bestämt att vi ska veta - i 15 årsåldern - vad vi ska arbeta med i vårt liv? Visst vi får ändra oss men om man skaffar sig en mkt dyr utbildning... Och hur ser "vi" på överläkaren som vid 40 år blir svetsare?

Och vem kan vid 20 år eg säga vid ett giftermål "Jag lovar att älska dig tills döden skiljer oss åt"???? Vem kan veta nå't sånt??? Att låsa sina känslor? Nog för att vi idag skiljer oss väldigt lätt! Men kanske finns det ett mellanting. Och vad är kärlek när det gäller att älska en annan människa? Och vad är kontrollbehov? Eller behov av att tillhöra? Vem vet egentligen? Och då menar jag bara att vi är så styrda av våra invanda mönster så vi tänker inte ens på att vi "köper" dessa mönster.

T om då det gäller mat och vikt och träning osv så tänker vi knappt efter vad vi själva tycker. Kanske rädslan för att gå upp i vikt just skapar övervikt?? Eller rädslan för att min partner ska hitta en annan just skapar att han gör det?

Hm...kanske är det rädslan som är boven? Självklart ska vi inte kasta oss in i vad som helst och göra ididotiska saker och sen säga att; "Jag kan göra vad som helst! Jag är inte rädd för nå't!" Eller? Vem säger vad som är idiotiskt?!

Låt oss leva ett liv utan rädsla så långt det är möjligt! Med omdöme..eller...

Regn idag

13.56 tog jag ut rödlöks-foccacian ur ugnen, satte på mig sandalerna, tog med regnjackan...ifall att...låste dörren och gick med raska steg ut på vägen för att gå ca 500 m till Kvarnen där Ronny Eriksson skulle köra stand-up kl 14. Jag kände mig lugn för jag skulle nog hinna se det mesta i alla fall:) Solen sken men jag såg de mörka molnen strax bakom mig....

Efter hundra meter så blev jag medveten om ett knackande ljud som kom närmare och närmare... och blev snabbare och snabbare...

Så kom den första droppen! Plopp...plopp......plopp..plopp plopp... Vattnet kastades ner från skyn i rask takt ....lika snabbt som regnjackan åkte på.

Stövlar hade passat bra...tur att det var +20 i alla fall:)

Jag såg hur folk tog skydd under träd och inne i kvarnen. Ronny valde efter en stund att stå på trappan upp till övervåningen i stället för ute...där han börjat för några minuter sen. Även om regnet avtog mer och mer.

Man kommer alltid i tid...även om det inte ser så ut från början..ingen idé att stressa. Man kommer då man ska. Jag vet inte hur många gånger jag varit "sent" ute men av nå'n anledning så blir det ändå i "rätt" tid:) Egentligen kan vi kanske skrota klockorna!

Nåja, Ronny levererade de 10 budorden på ett finurligt sätt med tillägg för vår moderna tid...hehe...riktigt skoj. Han är en klurig man han:)

Sen skulle grabbarna in på Harry Potter och jag valde att skjutsa dem för regnet öste ner igen.

Nu ska jag måla mer:)

Endless love

Deep inside your inner being is The portal of Love
When ever there is a reason - travel deep inside and touch it

Touching it with your fingertips or bathing in it...
totally focused on love

Remembering the greatest love on earth
in The portal of love

Abundance...

Water flowing easily downstream
magnetically drawn to the sea

Feelings are like water
always seeking The portal of love

Allt jag hann

Hör just på rixfm - Anders Lundin sjunger en ny visa om all han inte hann. Jag lider för låten är så negativ...men jag är ju säker på att visan ska sluta med att han fått en insikt om hur oviktigt det är att kolla på det man inte hunnit..men inte det....den slutar med att han inte fixar ett slut utan väntar med det till senare...ojoj!

Jag borde skriva en omvänd låt om allt jag hann! Får inspiration - även om jag inte skriver en låt så kan jag i alla fall skriva ner ALLT jag HANN! T ex jag har snorklat i Dominikanska republiken, träffat en man på Santorini som sett på då vulkanön mitt i innerhavet steg upp under ett vulkanutbrott på -50talet, målat tavlor, stått på en scen, fött 2 underbara barn, levt med min man i 26 år, dansat, flyttat flera gånger, bytt jobb, bott i husvagn i 2½ år... alltså listan blir till mååååånga sånger!!! Låter som om det är dags att skriva mina memoarer:)

Vedic art

I helgen var jag på Vedic art igen:) Vi hade underbart väder så vi kunde stå/sitta ute och måla hela helgen och på söndagen kom "släppet" - jag började se saker i färgen på duken. Ögon, ansikten som bara dök upp! De fanns där för mig att förstärka:) Lite extra färg....sudda lite...tvätta lite...

Och så träffade jag härliga människor - många nya ansikten:) Och vi hade så trivsamt och roligt! Dessutom bodde vi sagolikt....på Godsta gård norr om Örnsköldsvik. Då vi tagit av från E4an åkte vi mer och mer in i skogen. Då vi sista gången vek in mot gården så öppnade sig landskapet och med ängar ner mot älven. Djur och människor samsas fint på gården - nästan alla djur går lösa!

Man kan "bo på lantgård" där. Rekommenderas varmt!

Nåja, nu var det målandet som stod i fokus och efter den här helgen känns det som om jag hittat mitt sätt att måla på - i alla fall just nu!

Lovar att lägga in några bilder på det jag gjort:)

Tacksam

Jag har varit och gjort en lumbalpunktion hos neurologen. Han undersökte eller pratade inte med mig men han stack i ryggen och tog ut spinalvätska. Sen tog de massor av blodprover. Det kändes att han stack och var obehagligt då han drog ut nålen som om den skrapade mot ben...huh. Det gjorde mer ont då de skulle få ut blod och var tvungen att sticka på händerna... Och inte fick jag nå'n nämnvärd huvudvärk efteråt heller:)

Nu har då provsvaren kommit och allt är bara bra. inga tecken på vare sig MS, infektioner, borrelia (förutom en gammal) eller nå't annat. Sen vet inte jag vad som är rätt men enligt många seriösa källor så syns borrelian bara då den är i sin aktiva period. Men om den inte syns nu så finns den kanske inte då... Självklart är det skönt att veta att jag är fullt frisk:)

Det som grumlar bägaren är ju att jag trots det inte mår bättre alls...Jo jag är inte i en akut fas just nu och jag försöker att inte överanstränga mig. Men det är så rackans lätt att glömma bort då kroppen vill så mycket. Jag skulle säga att jag på en skala 1-10 just nu är på 6. 10 är riktigt dåligt och noll är symptom fri. Så en dag i taget är det som gäller.

Jag är väldigt nöjd med att proverna var positiva:)

Själen - kroppen

Var finns själen?? I oss? Kroppen sägs vara själens boning...hm jag har alltid trott på det...att den finns i kroppen liksom.

Men...

...tänk om själen är kroppens boning??

Om själen omsluter kroppen och är allt det vi är?

Om min existens är min själ...

Existens...att bara vara...tänk om vi letar det som är mest uppenbart? Jaa var brukar det som vi letar finnas? Jo, mitt framför näsan på oss ..."för nära"

Vedic art

Min farfar var konstnär i Duved och sålde några naturtavlor då och då för att få till det nödvändigaste. Jag har också haft en dröm om att kunna måla och de senaste åren har jag provat på att använda pensel och färg. Bitvis har det känts helt ok...speciellt då jag låter färgen spela fritt. Men ibland känner jag lite krav på att det ska likna nå't...alltså en avbildning...krav som även kommer från mig själv.

Nu har jag varit på Vedic art-kurs :) Där handlar det mer om en inre process än om att måla av något. Att istället låta motivet komma fram ur färgerna... Det är skönt att låta en färg i taget fylla duken och i stilla betraktan öppna seendet. Idag ser jag saker jag aldrig lagt märke till tidigare även utan färg och duk...mycket märkligt. Jag lägger märke till hur livet ser ut! Hur vi gör och vad som är viktigt...

Det var en härlig helg med mysiga människor som jag gärna målar tillsammans med igen:) Inte för att prestera och skapa konst som går att sälja utan för att utveckla fler sidor av mig själv!

Släppa taget

Igår kom min kära vän Pia hit:) Jag fick en Pi-behandling! Det hjälper mig att känna var i kroppen det är stagnerat - framförallt i vilket chakra. Genom att gå in i känslan och tillåta den att finnas så kan jag också se vad som finn djupare in i den. Efter några steg kom jag i kontakt med en mycket kraftfull energi i mig. Då kan jag släppa taget om smärta, förvirring och oro. Och bara låta allt flöda fritt. Stagneringar släpper taget när jag inte håller fast dem:)

Det här är ju inget nytt men jag behöver träna träna träna ... för att vara medveten om att den finns där.

Då jag var i tonåren blev jag för första gången medveten om den. Jag hade hög feber och låg avlappnad och "borta" i sängen och upplevde hur stora bollar kom rullande mot och över mig. De var som såpbubblor i formen - formlösa - och kunde innesuta hela mig förutom huvudet. Flera år senare var jag hos Mikael Ranerås och fick en konsultation och jag upplevde samma känsla men nu ännu starkare och mer som om jag var en michelingubbe. Han pratade om att centralsolsenergin kom.

Vad vi än kallar den så är den oerhört stark och mild på samma gång. Kraftfull och otroligt uppbyggande. Tillåtande och på samma gång pushande. Samtidigt som den bara ÄR.

Fight

Så...vad gör vi med den som slåss?? Burar in, straffar, dödar...alltså attackerar på bästa sätt.
Blir det bra då? Slutar den att slåss? Finns det andra sätt? Kan vi ta reda på varför den slåss eller finns det andra sätt?

Så här går mina funderingar just nu.

Läste i Byron Katies bok också att det finns bara 2 huvudkänslor - kärlek och förvirring!

Vad gör man med en förvirrad och rädd person? Slår??? Straffar???

Nä inte ofta. Man hjälper den till rätta. Tar hand om. Ser och försöker hitta lösning.

Så om Spiro är förvirrad vad kan jag göra? Och om Immun också är förvirrad?

Jag tänker hitta en lösning...nu eller aldrig!

Flugan

Likt en fluga på fönstret som ser friheten
känner friheten genom glaset...tar på friheten

Så ser även jag mitt liv, min frihet

Vet att den finns så nära, så nära

Likt flugans kamp mot glasets ogenomtränglighet
ett hinder som inte syns...

Flugan slår mot rutan, flaxar, irrar...
försöker igen och igen på samma sätt
om och om igen...

Faller den ner död av sin kamp och brist på näring?
Eller hittar den en ny väg?
Om jag lyfter ut den i snön...nej då dör den!

Den borde vila - vintervila

Försöker fånga den så att den ska få sin vila
flugan kämpar emot, flyr skräckslagen

Lyckas fånga den - två ben krossas under mina fingrar

Ville bara hjälpa!

Jag gråter - för en fluga
gråter då jag ser likheten...