Göra det vi vill

Enligt normen så ska man planera sitt liv. Helst redan i mellanstadiet. Göra val för livet. Veta vad man vill bli.

Är det så lätt?

Vågar vi göra nya val?

Gör du det du vill?

Gör jag det jag vill?

Life is LIFE!

Det finns mycket som kan uppröra och beröra oss. Ibland är det svårt att vara neutral. Och det är väl inte meningen heller ....hihi.

Livet går upp och ner och det finns så mycket att njuta av. Samtidigt är det ju helt Ok att vara ledsen och arg emellanåt. Bättre att reagera än att bara stoppa undan. Ta en promenad, måla, sjung eller nå't annat uttryckande så att du får ut ilskan eller rädslan så att du inte bara går runt och stoppar in den i ett hörn!

Men kom ihåg att det är Ok med ALLA känslor!

Njut av din dag idag! Tacka dig själv för att du är så klok ;)

Rätt ton

När du hör musik som har "rätt" ton för dig
När du ser något som berör
När du känner Den smaken
...

Då vet du att du har kontakt med din essens.

Om så bara för ett ögonblick stannar allt och du känner igen
Det slår an din ton

Samklang

På G igen!

För 1 år sedan kändes det vidrigt att leva i min kropp.

Att bara gå 10 m var som att springa 1 mil. Kroppen kändes som om den skulle falla isär eller explodera vilken sekund som helst. Benen vägrade gå framåt av sig själva och hjärtat pumpade ömsom forcerat ömsom sakta med vissa avbrott. Som om det inte kunde bestämma sig för om det skulle stanna eller rusa.

Alltså både kaos och en slags uppgivenhet.

Jag minns att vi tog bilen till Stockholm i den vinterns första snöväder och jag var livrädd för allt oväntat. Kunde skrika till om en bil körde förbi som jag inte var beredd på. Som om alla sinnen var på helspänn. Men självklart var alla prover (som togs på vårdcentral) bra och det var så klart inget fel på mig. Annat än inbillning - eller?

Nåja, det är helt annorlunda nu.

Jag tog tag i saken själv och fick hjälp av goda vänner inom den alternativa vården. Efter en del analyser så har jag rensat och läkt kroppen gradvis. Det är en lång bit kvar till full hälsa men jag är lycklig över att kunna ta promenader och märker att det går sakta men säkert framåt. Ibland tar jag ett steg bakåt - för att jag överansträngt mig och slarvat med både näring och healing. Då får jag skärpa upp mig igen och ta nya tag. Jag vet inte om det går att förklara hur illa jag mått. Det ena gav det andra och till slut visste jag varken ut eller in. Kunde inte ens förklara mina symptom. När jag ser tillbaka på det så fattar jag inte hur i hela friden jag tog mig igenom dagarna. Varför la jag mig inte bara ner och gav upp? Varför sa jag inte att jag inte orkade? Kanske för att jag till slut trodde att jag var galen.

Total utmattning! Efter många års obalanser som skapat en sjuk kropp. Som tur är så tänker jag inte tillbaka varje dag numera.

Jag lever ett väldigt lugnt liv och är lycklig för varje ny dag. Medveten om att jag inget vet om i morgon. Men så är det ju för oss alla. En sak som blir mer och mer tydlig är;

Jag älskar att måla! Och njuter av att gå in i färgerna! Som en meditation där jag blir medveten om min existens. Det ger näring in på cellnivå och jag är helsäker på att det skapar hälsa!

Vagabond

Jag har flyttat många gånger i mitt liv, vilket har berikat mig massor!

Det finns människor som bor på samma ställe hela livet och ibland har jag avundats dem. Att de kan stanna kvar och känns sig tillfreds med det. Att inte behöva se allt i hela världen! De kanske tycker att vi vagabonder är oroliga själar - och det är ju fritt fram att tycka:)

Tidigare trodde jag att det var viktigt att ha en hemmaplats som alltid kändes trygg. Nu har jag verkligen förstått att det inte kommer att finnas för en vagabond - inte 1 plats alltså... Det finns ett hem i hjärtat som man alltid bär med sig, vart man än kommer. Och hemma är där man är just i denna stund. Trygghet inombords - utan att känna att det måste vara annorlunda - SKÖNT!

Att få flytta runt och vara vagabond:) Behöver inte vara så långt alla gånger...

Det enda som betyder nå't?

Jag kommer tillbaka till ämnet igen; Vad är viktigt? Finns det nå't som är viktigt?

Då jag faller ner i den djupaste av smärtgroparna och inte tar mig upp - då frågar jag det igen! hur ska jag orka igenom en dag till? Varför ska jag orka??

Visst det låter som om jag är klassiskt deprimerad! Håller med om det!

Men då jag frågade mig i morse när jag vaknade så är det enda svar jag får; att vårda och vara i kontakt med mitt innersta!

Det som jag inte ens har ett ord på...själen..nja...hjärtat....hm...kärleken...jo kanske.... Inser att det inte behövs ett namn - huvudsaken att jag vet:)

För mig ser "den" ut som en såpbubbla - men med ett fastare hölje - och den finns inom mig i magen eller snarare är den större än kroppen fast egentligen har den ingen fast storlek... Ni fattar eller hur?!?! :)

Om jag är i kontakt med den så går allt så mycket lättare och trivialiteter som bil, hus, disk, tvätt, krig (t om), välfärd osv blir oväsentligt!!

Tänk om det vore så enkelt??

Tänk om alla gjorde likadant och vi förstod att inget är viktigt?!? Och med viktigt menar jag så viktigt att vi inte skulle leva utan det! Jo, jag vet faktiskt folk som lever utan mat - frivilligt alltså - men de är så klart tokiga de också..eller?

Visst är jag galen?! För om det är sååå enkelt att vi bara kan vara, då faller ju allt vi byggt upp eller hur?!

Sen kan vi så klart välja att lägga till "viktigheter" för att det ger oss nå't så länge vi är på denna jord eller???

Fundera kan man ju alltid.

Nu ska jag praktisera kontakt med mitt "klot"!

Näring och medvetenhet

I dag åkte min goa vän P hem efter en vecka här. Vi har målat, helat, pratat, klurat, målat, mediterat, ätit, sovit massor, pratat och helat mera... Oj vad härlig vecka vi haft:D

Tänk så lätt och enkelt livet kan vara då man är på (nästan) samma våglängd!

Så mkt energi man kan fylla på! Det är så mkt som ger näring - inte bara mat, sol och frisk luft...

Simplicity

Life is easy to live when you add simplicity
Why worry about how things are to be made?

Add simplicity...

The feeling inside is sincere - without shades
so fresh and adorable

Why struggle with anxiety?

Add simplicity...

Darkness is bright and clear - from the light within

Why worry about next step?

SIMPLICITY!

If today was your last day...

I morse vaknade jag med en sång i huvudet; If today was your last day... Det är ju Nickelbacks låt som man kan höra till leda men idag kändes den som en eftertanke.

Vad skulle jag göra om det var min sista dag? Ringa nå'n? Åka till nå'n? Städa huset? Prata med min familj hela da'n?...... Listan kan göras lång.

De senaste åren har jag ibland känt hur all energi rinner ur mig och jag ropar på nå'n i familjen och de sitter med mig...det är en obehaglig känsla och det känns som om jag försvinner. Som om det verkligen är slut. Men än så länge är jag kvar och det är längesen det kändes så där nu. Men om det vore min sista dag och jag visste det så....hm... jag ska fundera över det idag...

"If today was your last day
if tomorrow was to late
could you say goodbye to yesterday

Would you live each moment like your last..."

Så liten och söt

För ännu längre sedan så var jag så här liten och söt:) Lustigt att man kan säga det om sig själv när det är gamla bilder...hehe...men det är klart att som liten är alla söta!!

Tiden går......

Såg nyss kort på mig som ung!

Ett liv går så fort! Vart tar åren vägen?

Nyss...alldeles nyss var jag 30 år och för inte alls så länge sen 20...Och på ett sätt är det jätte-länge sedan som jag var 25!

Tid är märkligt..den kan vara kort eller lång...

Hur fort går inte en dag? Och till den en dag till som strax är en vecka, utan att vi hinner blinka!

Så plötsligt har ett år gått! Och snart är det 10 år sen jag skrev det här....hm det är underligt.

Om nu tiden finns?! Eller är det något vi människor skapat? För att få kontroll?! Jo, visst finns det natt och dag men ......

Jabba - pratiga katten

Vi har tre katter - mamma och hennes två söner. En av sönerna blev inte såld:( Syskonen var så söta och gulliga men han såg bara livrädd ut på bilderna! Söt men rädd...

Min man sa ung: "Men du ser ju så kul de har tillsammans, inte kan vi sälja han!"

Och jag som alltid älskat katter var inte sen att acceptera det:)

Han heter Jabba för han jabbade med tassarna och slog bort de andra då de skulle dia - Han skulle ha ALL mat!! Jabba pratar massor då han kommer in, vill ut ut, ha mat eller nå't. Olika läten har han också. Det är inte några vanliga mjau inte! Jag har spelat in en gång men det blev så dålig kvalitet så jag ska absolut göra om igen.

Han svarar på mina frågor och vet verkligen vad han vill! Tänk vad alla som bara såg den rädda katten gick miste om!! Och wow vilken tur att han ville va kvar hos oss!!!

På bilden har Jabba vansinnigt kul då han "hjälpte" R att kratta i våras...ojoj vad han sprang ut och in ur högarna!

Ensamhet

Jag är ensam hemma idag vilket jag knappt varit på hela sommaren eftersom min äkta hälft varit arbetslös och barnen haft sommarlov. Alltid har nå'n varit hemma, vilket är underbart - för det mesta.

Men jag har blivit medveten om hur väl jag behöver min egen tid när det bara är jag och ingen annan i min närhet. Hur viktig den tiden är....

Jag är social av mig och pratar och umgås gärna med andra. Men jag är också en kameleont som färgas av min omgivning och ibland tar jag helt omedvetet in någons dialekt och det låter som om jag härmas och försöker vara likadan. Men det gör jag absolut inte...det är snarare lite pinsamt. Troligen tar det en massa energi att vara kameleont...

Så ensamhet är underbart - då kan jag bara härma mig själv hihi:)

Loppisfynd

I lördags stod jag och ena sonen D på loppis och sålde lite "gamla" grejer. Pokèmonkort, tidningar, böcker, prydnader, skor och kläder var nog det som vi sålde mest av.

Här i Piteå är det loppis i Badhusparken mitt i sta'n varje lördag hela sommaren. I år var det visserligen på Noliaområdet för de rustar i parken men det är alltid massor med utställare och besökare:)

Det är så kul att se på folk och prata med en del av dom. Alla har olika sätt att pruta - eller inte pruta - på.

Det blåste rätt bra men solen tittade fram då och då och höll oss varma:)

Nöjda och glada kunde vi åka hem med bilen (som var full på morronen) halvfull och dela på förtjänsten!

Att leva utan rädsla

Ibland undrar jag vem som egentligen bestämt hur allt ska va...

Som t ex all vett och etikett, äktenskap, skola, hur vi ska bo osv. Vad som är rätt och fel alltså!

Vi har en massa inlärda "regler" som vi ofta inte ens reagerar på.

Barnen har gett mig en massa nya funderingar för de ifrågasätter rätt mycket. Och det är ju fantastiskt! Och det är inte bara mina barn såklart:) Men ofta tror jag vi är så insnöade så vi hör inte ens då de har en bättre idé utan vi bara kör på!

För om vi verkligen tänker efter; Vem i hela friden har bestämt att vi ska veta - i 15 årsåldern - vad vi ska arbeta med i vårt liv? Visst vi får ändra oss men om man skaffar sig en mkt dyr utbildning... Och hur ser "vi" på överläkaren som vid 40 år blir svetsare?

Och vem kan vid 20 år eg säga vid ett giftermål "Jag lovar att älska dig tills döden skiljer oss åt"???? Vem kan veta nå't sånt??? Att låsa sina känslor? Nog för att vi idag skiljer oss väldigt lätt! Men kanske finns det ett mellanting. Och vad är kärlek när det gäller att älska en annan människa? Och vad är kontrollbehov? Eller behov av att tillhöra? Vem vet egentligen? Och då menar jag bara att vi är så styrda av våra invanda mönster så vi tänker inte ens på att vi "köper" dessa mönster.

T om då det gäller mat och vikt och träning osv så tänker vi knappt efter vad vi själva tycker. Kanske rädslan för att gå upp i vikt just skapar övervikt?? Eller rädslan för att min partner ska hitta en annan just skapar att han gör det?

Hm...kanske är det rädslan som är boven? Självklart ska vi inte kasta oss in i vad som helst och göra ididotiska saker och sen säga att; "Jag kan göra vad som helst! Jag är inte rädd för nå't!" Eller? Vem säger vad som är idiotiskt?!

Låt oss leva ett liv utan rädsla så långt det är möjligt! Med omdöme..eller...

Blåbär, lingon och hallon

Så lätta att glömma bort i dagens stress - blåbär, hallon, lingon... Och så underbara och helt gratis - om vi vill!

Jag bor i alla fall så till att jag kan ta mig ut i skogen och plocka några liter då andan faller på. Sen är det ju ryggen som tar emot och gör det svårt att få med sig mer än kanske en liter blåbär hem. Men jag kan i alla fall njuta av naturen (ifall jag parkerar nära) och äta några nävar då jag är där:)

Min son har plockat drygt 10 l så vi har ett tag i vinter. Om jag ber riktigt snällt så kan jag nog få lite mer till alla blåbärsplättar, -muffins och -smoothies som vi ska göra i vinter!

Så ut i skogen och ta till vara naturens vitaminer! Det är en fantastisk tillgång vi har!

Sol igen

Idag är det sol igen...jag älskar värmen och sommaren! Att kunna gå ut i trädgården...plocka ogräs...läsa en bok...cykla en stund...bara vara...måla lite...helt enkelt njuta av sommaren:)

Regn idag

13.56 tog jag ut rödlöks-foccacian ur ugnen, satte på mig sandalerna, tog med regnjackan...ifall att...låste dörren och gick med raska steg ut på vägen för att gå ca 500 m till Kvarnen där Ronny Eriksson skulle köra stand-up kl 14. Jag kände mig lugn för jag skulle nog hinna se det mesta i alla fall:) Solen sken men jag såg de mörka molnen strax bakom mig....

Efter hundra meter så blev jag medveten om ett knackande ljud som kom närmare och närmare... och blev snabbare och snabbare...

Så kom den första droppen! Plopp...plopp......plopp..plopp plopp... Vattnet kastades ner från skyn i rask takt ....lika snabbt som regnjackan åkte på.

Stövlar hade passat bra...tur att det var +20 i alla fall:)

Jag såg hur folk tog skydd under träd och inne i kvarnen. Ronny valde efter en stund att stå på trappan upp till övervåningen i stället för ute...där han börjat för några minuter sen. Även om regnet avtog mer och mer.

Man kommer alltid i tid...även om det inte ser så ut från början..ingen idé att stressa. Man kommer då man ska. Jag vet inte hur många gånger jag varit "sent" ute men av nå'n anledning så blir det ändå i "rätt" tid:) Egentligen kan vi kanske skrota klockorna!

Nåja, Ronny levererade de 10 budorden på ett finurligt sätt med tillägg för vår moderna tid...hehe...riktigt skoj. Han är en klurig man han:)

Sen skulle grabbarna in på Harry Potter och jag valde att skjutsa dem för regnet öste ner igen.

Nu ska jag måla mer:)

Endless love

Deep inside your inner being is The portal of Love
When ever there is a reason - travel deep inside and touch it

Touching it with your fingertips or bathing in it...
totally focused on love

Remembering the greatest love on earth
in The portal of love

Abundance...

Water flowing easily downstream
magnetically drawn to the sea

Feelings are like water
always seeking The portal of love

Lite renande regn

Så skönt med lite regn som rensar bort damm och pollen och gör naturen skinande och ren...

Det doftar gott av regnet :)

Så kommer solen och allt lyser ännu grönare än igår!